Två änglar
en ängel sitter på ett himla moln
på hennes kind rinner en glittrande tår
aldrig någonsin har hon känt sig så ensam och trött
inte förns denna dag har hon gråtit sen den dagen hon dött
hon tittar ner på guds jord
där sitter det en man själv vid ett bord
ängeln vill hålla mannens hand
hon vill hålla sin älskade hårt i sin famn
hon frågar då gud hur länge tiden kommer få hålla på
och hur länge tiden bara kommer få fortsätta gå
innan hon får hålla sin älskade i sin famn
innan dom ännu en gång ska få knyta evighetens band
gud svarar att tiden är knapp
tillslut tar alltid döden ikapp
mannen lutar sig över sitt bord
ängeln ser hans röda läppar forma ord
mannen ber gud att öppna sin grind
och i samma ögonblick slutar tårar rinna ner för ängelns kind
för evighet i livet är inte ens i närheten av den evighet vi vill
det är evigheten efter döden, som även den andra ängeln nu känner till
Karin-Alice Leek
