Ett ämne som just nu genomsyrar hela min studietid är invandringsfrågan. En fråga jag helst av allt undviker att diskutera eftersom jag allt för ofta bara blir frustrerad och ledsen. Men eftersom min lärare tycks tycka att jag ska gräva ner mig i detta ämne har jag gjort det.

Det är två olika ämnen men båda grundar sig i samma problem. Främlingsfientlighet.
I min ena uppgift har jag läst x antal debattartiklar från politiker. Bland annat då både tal och debattartiklar undertecknade av Jimmie Åkesson. En struktur som genomsyrar alla Jimmie Åkessons debattinlägg är att han ägnar sig lika mycket åt att kritisera alla de fel han menar att regeringen gör och de andra partiernas politik för att sedan lägga fram SD:s politik. Han uttalar sig om att de 200 tusen flyktingar Sverige beräknades ta emot 2014 är 200 tusen för mycket. Medans han i samma andetag menar att Sverigedemokraterna inte vill stänga sveriges gränser utan endast minska invandringen. Jag läser hans 19 sidor långa tal han höll i Almedalen för att till 80% bara hitta kritik mot Regeringen och framförallt då kritik mot vår dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt. Är det den politik vi vill ha och rösta på. Där det bara används pajkastning mot andra partier för att lyfta fram sitt eget.  

Samtidigt som jag gräver ner mig i Sveriges politik gräver jag också ner mig i ett annat ämne, nämligen andra världskriget. Vad skulle hänt om Tyskland inte hade förlorat kriget? Jo det kan man fundera på. Just nu läser jag en bok som skildrar ett Sverige där Tyskland vunnit kriget. Alltså är det ju inte på riktigt. Men jag kan säga så mycket som att det känns som på riktigt när jag läser boken. Det är ingen trevlig läsning. Jag kan säga att början av boken ger mig rysningar då mycket av det jag läser går att applicera på samhället vi har idag. Där främlingsfientligheten växer. Jag har länge skyllt det mesta på att människor är okunniga i ämnet och uttalar sig dumt helt enkelt för att de inte vet bättre. Men idag vet vi ju bättre. Det är som att människor är i förnekelse. Vissa säger att förintelsen inte ens hände.

Jag tog för två år sen beslutet att inte engagera mig i politik. Jag valde att titta åt ett annat håll de flesta gånger folk sa, skrev eller gjorde saker jag vet är fel. Jag orkade helt enkelt inte ta debatten. Men nu har jag insett att det är min skyldighet. Det är ALLAS skyldighet att ta debatten.

Nu tänker jag bifoga lite vanliga myter som bla. sprids på nätet och som här besvaras med fakta. LÄS DETTA och försök komma ihåg detta så kanske du som jag känner att du har lite mer kött på benen nästa gång du hamnar i ett läge där det inte känns riktigt rätt i magen.

Texten är skriven av Erik Ullenhag (FP) och finns på regeringens hemsida som en del i arbetet mot främlingsfientlighet.

Myt: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.
Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av den svenska befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen kommer att öka till 16,5 procent 2050. I grunden bygger myten på en tanke om att personer med utländsk bakgrund aldrig kan bli svenskar. Jag menar tvärtom att en större mångfald är positiv och är en naturlig del av det svenska.

Myt: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.
År 2010 beviljades 9   978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl. Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.

Myt: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.
Sverige är ett land där religionsfrihet råder och staten ska vara sekulär. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, etnicitet eller kultur. Vad vi vet är att några hundra tusen svenskar har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger dock inte något om huruvida personen är religiös eller inte. De muslimska trossamfunden har sammanlagt runt 110   000 medlemmar, drygt en procent av Sveriges befolkning.

Myt: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.
Nationalsången och några psalmer står upptagna i den läroplan som gäller från 2011 och som alla elever ska lära sig. Vad gäller skolavslutning i kyrkan är det rektorn som beslutar och många skolor väljer också att ha skolavslutningar i kyrkan.

Myt: Skolbarnen får inte längre äta fläskkött i skolan.
Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. På några få förskolor har man beslutat att inte servera fläskkött. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.
När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrare var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning anger en lägre
andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.


Glöm inte! När de goda krafterna är tysta riskerar fördomar och främlingsfientlighet få allt starkare fotfäste. 




OBS den mesta faktan jag har här kommer från material jag blivit tilldelad från skolan. Vissa saker finns säkert senare uppdatering på.